Ahrefs test av AI:s hantering av desinformation kritiseras för att använda ett fiktivt varumärke, "Xarumei", som saknade verkliga signaler och historik, vilket gjorde det olämpligt för att testa hur AI behandlar riktiga varumärken. Artikeln menar att testet inte handlade om att AI valde mellan "sanningar" och "lögner", utan snarare om att AI föredrog detaljerade och bekräftande svar framför vaga eller nekande, oavsett sanningshalt. Ahrefs använde ledande frågor i sina AI-prompter, vilket direkt påverkade de genererade svaren och snedvred resultaten av studien. Exemplet med Perplexity, som "misslyckades" med att svara om Xarumei, tolkas istället som en framgång då AI:n korrekt identifierade att Xarumei inte var ett verkligt varumärke och antog en felskrivning av Xiaomi.