Andrev Walden beskriver en eskalerande känsla av "Idioternas revolution" med hänvisning till Donald Trump, JD Vance och Elon Musk, som han menar representerar ett nytt och oroande politiskt ledarskap. Han reflekterar över sin förvirring efter USA-valet 2016, då han initialt uppfattade Donald Trump som en "idiot" och ifrågasätter varför denna enkla analys senare blev omodern att uttrycka. Artikeln utforskar hur "dumhet" kan ha blivit en identitetspolitisk kraft, där ledare som uppfattas som oslipade eller svamlande attraherar väljare som känner sig alienerade från den intellektuella eliten. Walden menar att de tre personerna nu inte bara blandar sig i, utan tar över det politiska projektet, vilket leder till att nästan halva väljarkåren samlas bakom dem, trots deras uppenbara brister.