Artikeln behandlar Antonio Negris och Michael Hardts teorier, särskilt deras koncept om "multituden" som ett nytt politiskt subjekt bortom nationalstaten. Den diskuterar övergången från modern imperialism till en ny global suveränitet och hur kapitalet parasiterar på multitudens sociala och immateriella arbete. Författaren, Johan Lönnroth, uttrycker en positiv inställning till Negri och Hardts tänkande, trots vissa invändningar mot akademiska abstraktioner och den autonoma rörelsens inflytande. Artikeln berör även den autonoma rörelsen och Negris koppling till en frihetlig vänster som skiljde sig från 68-vänstern. Lönnroth betonar vikten av att vänstern organiserar sig över nationalstatsgränserna och stöder lokala rörelser för att bygga arbetarmakt, en grundtanke han delar med Negri och Hardt.