arbetskraftsinvandringen genererade ett ekonomiskt överskott på 1,7 miljarder kronor till den offentliga sektorn år 2018, vilket bidrar positivt till välfärden. Enligt en rapport från Almega är kritiken mot arbetskraftsinvandringen onyanserad; invandrarna är i huvudsak kompetensinvandrare som fyller luckor på arbetsmarknaden och är självförsörjande. Endast en mycket liten andel (0,2%) av arbetskraftsinvandrarna och deras anhöriga tar emot ekonomiskt bistånd, och de vanligaste bidragen är arbets- eller bosättningsbaserade som föräldrapenning och barnbidrag. Höjda försörjningskrav anses onödiga då de flesta redan är självförsörjande och sådana krav inte skulle minska de bidrag som är kopplade till händelser som sjukdom eller barnafödslar. Arbetskraftsinvandrare ger mer till Sverige än de tar emot, bidrar till växande företag och nya arbetstillfällen, och är en stor fördel för Sverige i kampen om högkvalificerad arbetskraft.