Artikeln kritiserar den ständiga strömmen av nya ledningssystem inom mjukvaruindustrin och föreslår mer cyniska, men ärliga, modeller för hur utveckling faktiskt går till. Fem specifika, inofficiella utvecklingsmetoder presenteras: Asshole-Driven Development (ADD), Cognitive Dissonance Development (CDD), Cover Your Ass Engineering (CYAE), Development by Denial (DBD) och Get Me Promoted Methodology (GMPM). Dessa metoder beskriver situationer där personliga intressen, maktspel, självbevarelsedrift eller förnekelse styr projekt mer än officiella processer eller logik. ADD innebär att den mest obehagliga personen fattar alla stora beslut, medan CDD handlar om spänningar mellan divergerande åsikter om hur mjukvara ska skapas. CYAE fokuserar på att undvika skuld, DBD på att förneka problem, och GMPM på att individer prioriterar karriärframsteg framför projektmål.