Det globala finansiella systemet har svårt att effektivt allokera finansiellt kapital, vilket leder till låga räntor i utvecklade ekonomier och brist på investeringar i fattigare delar av världen, trots stora kapitalflöden. Internationella kapitalrörelser, särskilt kortfristiga krediter och "carry trade", kan destabilisera mottagarländer genom att påverka växelkurser och orsaka finansiella samt makroekonomiska kriser. USA:s penningpolitik, särskilt Federal Reserves räntebeslut, har kritiserats för att skapa volatila kapitalflöden som påverkar utvecklings- och tillväxtekonomier negativt. Internationella Valutafonden (IMF) har reviderat sin syn på kapitalflöden och är nu mer öppen för att kapitalkontroller kan vara motiverade i vissa fall, en förändring som delvis tillskrivs Olivier Blanchard. En G20-expertgrupp, ledd av Tharman Shanmugaratnam, har föreslagit reformer för att förbättra det globala finansiella systemet, inklusive ett ramverk som beaktar hur avsändarländers makropolitik påverkar omvärlden.