Artikeln diskuterar hur "kommunismens förutsättningar" (språk, affekter, rörlighet) har blivit centrala för kapitalistisk värdering, vilket bekräftades av krisen 2008. Revolution ses som den enda lösningen på dagens motsättningar, men dess innebörd har förändrats till att fokusera på det nya Proletariatets beteenden och byggandet av verkliga motmaktsinstitutioner inom reproduktionens område. En radikal kritik av statsformen är nödvändig, men staten betraktas primärt som en förtryckande och parasitär funktion; fokus bör ligga på att övervinna statlig fetischism och Vanguard-ideologier. Kommunistisk militans idag innebär att omvandla individuellt lidande till ett kollektivt "vi" genom tillägnande, institutionsbyggande och en kontinuerlig konstituerande process, även detta på reproduktionens område.