Dalaföreningen i Stockholm bildades 1902 av dalkarlar som arbetade i Stockholm, för att skapa gemenskap och kompensera för saknaden av bygemenskapen. På grund av livsmedelsbrist under Första världskriget arrenderade Dalaföreningen 1918 Östra udden på Bosön för att ge medlemmarna möjlighet att odla potatis och andra livsmedel. Området, som initialt endast hade en bod och var svårtillgängligt, utvecklades från att vara en plats för tältboende och odling till att få en liten stuga 1918, vilken idag utgör köket i bystugan. Från 1923 fick föreningen tillstånd att uppföra permanenta kolonistugor, och med gemensamma krafter byggdes 15 stugor, följt av fler fram till 1930 då totalt 22 stugor fanns. Infrastrukturen förbättrades gradvis, bland annat genom att en stig gjordes farbar för bilar, och kolonin fick regelbundna leveranser av varor som mjölk och bröd.