Artikeln definierar nyliberalism som en politik som implementerats i Sverige sedan 1980-talets "socialdemokratiska novemberrevolution", kännetecknad av avreglering och finansialisering. Den kritiserar tron att marknadsdrivna lösningar, som privatisering av skolor och vård, automatiskt leder till förbättrad kvalitet, och pekar på exempel där vinstintresse prioriteras över kvalitet. Författaren hävdar att Sverige har anammat nästan alla punkter på Wikipedias lista över nyliberal politik, vilket motsäger uppfattningen att landet inte är nyliberalt. Artikeln citerar Ludwig von Mises-institutet som beskriver nyliberalism som statens sätt att frånsäga sig ansvar för misslyckanden genom "liberaliseringar", vilket leder till omfördelning av resurser och en nedgång i kvalitet för offentliga tjänster. Slutligen argumenteras det för att nyliberalismen skapar en avgrund där politiker undviker ansvar för systemfel genom att skylla på privata aktörer, och att det "nyliberala nirvanat" är en illusion.