Den autonoma rörelsen i Sverige befinner sig i en ebb, är minimal och koncentrerad till universitetsstäder, en stor förändring från dess tidigare breda spridning. Nedgången förklaras av samhällsutvecklingen (högervridning) och taktiska misstag, som nedläggning av samlande forum och svårigheter att anpassa sig till nya medielandskap. Artikeln ifrågasätter relevansen av den "autonoma" beteckningen och förespråkar en utomparlamentarisk, självorganiserad, anti-hierarkisk vänster, oavsett namn. Den autonoma rörelsen är till stor del frånvarande i nya protestvågor som Black Lives Matter och Fridays for Future, med undantag inom klimatrörelsens civilolydnadsdel och bostadskampen. Författaren uppmanar till att under denna "ebb"-period bygga upp infrastruktur (lokaler, sociala center, alternativmedier) och anpassa sig till nya rörelsers problemställningar för att vara redo för framtida protestvågor.