Artikeln undersöker Sveriges cyberförsvar, dess definitioner, komponenter och de utmaningar som finns gällande klarhet och avgränsningar. Enligt FRA och Försvarsmakten innefattar cyberförsvaret Sveriges samlade förmågor och skydd av kritisk cyberinfrastruktur, med både offensiva och defensiva åtgärder. cyberförsvaret består övergripande av förmågan att förstå sin domän (underrättelser) samt att genomföra offensiva och defensiva cyberoperationer, ofta med hjälp av signalspaning och nätverksinhämtning. Det finns oklarheter kring vem cyberförsvaret ska försvara Sverige ifrån (främst kvalificerade angrepp från statliga aktörer) och exakt vad "kritisk cyberinFRAstruktur" innebär, vilket ofta överlappar med MSB:s arbete. Författaren betonar att många frågor kvarstår om cyberförsvarets innebörd, skyddsområden och motståndare, vilket är avgörande för Sveriges förmåga att motstå kvalificerade angrepp.