Artikeln argumenterar för att digital disciplin har blivit en ny klassmarkör, där individer sorteras baserat på deras förhållningssätt till digitala verktyg. Exempel på digital disciplin inkluderar att undvika sena jobbmejl, begränsa sociala medier och införa strikta skärmtidsregler för barn, vilket uppfattas som tecken på god uppfostran och hänsyn. Samhället dömer och värderar människor utifrån deras digitala beteende; de som anammar disciplin ses som mer 'fina' medan de som inte gör det riskerar att betraktas som en 'digital underklass'. Tendensen förstärks av statliga skärmrekommendationer, mobilförbud i skolor och inflytelserika tänkare som psykiatern Anders Hansen och socialpsykologen Jonathan Haidt.