Artikeln beskriver författarens negativa erfarenheter av att använda Docker i produktionsmiljöer sedan 2015, där initiala experiment visade på en omogen produkt. Ständiga brytande ändringar och regressioner mellan Docker-versioner orsakade stora problem, vilket krävde frekventa och problematiska uppgraderingar. Bristen på en inbyggd funktion för att rensa gamla Docker-bilder ledde till utrymmesproblem och krävde manuella, ineffektiva lösningar. Stora svårigheter uppstod med Docker:s beroende av kärnans lagringsdrivrutiner (aufs, overlay och overlay2), vilka var instabila, buggiga och saknade bakåtkompatibilitet, särskilt på äldre Linux-kärnor. Författaren drar slutsatsen att Docker ständigt rör sig framåt och bryter saker, vilket tvingar användare att följa med i snabba uppdateringar av Docker, kärnan, distributionen och filsystemen.