Den svenska kronan har försvagats kraftigt under det senaste decenniet, och nådde nyligen en ny bottennivå mot euron, trots att Sverige har starka statsfinanser liknande Schweiz. Experter, som Philippe Bacchetta från University of Lausanne, finner kronans nedgång efter 2018 svårförklarad med traditionell makroekonomisk logik, och menar att en stor del av värdet styrs av finansiella marknaders perception och spekulativa flöden. Riksbankens tidigare kommunikation, som signalerade att en svag krona kunde vara positiv, bidrog till marknadens negativa syn. Trots att den nuvarande Riksbankchefen Erik Thedéen vill ha en stark krona, fortsätter hög svensk Skuldsättning och oro för Riksbankens räntehöjningsförmåga att påverka valutan negativt. Den svenska kronan betraktas på globala finansmarknader som sårbar, till skillnad från den Schweiziska francen som ses som en trygg hamn, vilket skapar en självuppfyllande stämpel. Trots den nuvarande svagheten förväntar sig experter att kronan kommer att stärkas på medellång sikt, då Ekonomiska fundamenta trots allt utgör ett ankare för valutans värdering.