Den svenska hyresmarknaden uppvisar en ökad segmentering, där allmännyttan i allt högre grad befolkas av hushåll med låg köpkraft, vilket kallas residualisering. bostadsbyggandet har inte matchat befolkningsökningen mellan 2013-2017, och allmännyttans andel av bostadsbeståndet minskar trots att befolkningen i den ökar oproportionerligt mycket. Privata hyresrätter har vuxit och är nu större än allmännyttan, med en annorlunda socioekonomisk utveckling jämfört med allmännyttan. Allmännyttiga bostadsföretag befinner sig i ett "moment 22" gällande inkomstkrav, då de förväntas ha låga krav samtidigt som en koncentration av låginkomsttagare kan förstärka ett stigma. Invandring från länder utanför EU har bidragit till befolkningsökningen i hyresrätten, men sambandet mellan utrikesfödda och lägre inkomster varierar lokalt och är inte direkt parallellt.