Artikeln, del två av tre av Magnus Bunnskog, diskuterar institutionernas ansvar för att främja konstnärlig förnyelse och utveckling inom musikdramatiken i Sverige. Den belyser framväxten av konstnärlig forskning och nya doktorandtjänster vid musikhögskolor som en väg framåt, samt nämner initiativ som Vadstenaakademins "Tonetext" och Folkoperans "Opera Showroom". Kritik riktas mot bristen på grundläggande utbildning inom musikdramatik för librettister och tonsättare, vilket hindrar fältets utveckling. Artikeln utforskar debatten om operans relation till teater och föreslår en distinktion mellan "opera" (musikfokus) och "musikteater" (textfokus) för att driva utvecklingen framåt. Den efterlyser en djärv konstnärlig ledning och en satsning på kunskap inom musikdramatik för att kvalitetssäkra framtidens svenska musikteater, samt ifrågasätter de traditionella operahusens roll.