Artikeln argumenterar för ett totalförbud mot brytning av alunskiffer i Sverige, driven av oro för miljöförstöring och risker för naturresurser. Brytning av alunskiffer hotar strategiskt viktig jordbruksmark i Norrland, skapar stora dagbrott och riskerar att förorena dricksvattentäkter som Storsjön med giftiga ämnen som kadmium. Processen för att utvinna metaller som vanadin ur alunskiffer genererar stora koldioxidutsläpp, vilket skulle påverka Sveriges totala klimatbudget negativt. Behovet av uran motiverar inte brytning i alunskiffer då det inte råder global brist, Sveriges tillgångar är små, och den låga koncentrationen kräver enorma mängder berg med risk för dricksvattenförgiftning. sällsynta jordartsmetaller kan utvinnas på mindre känsliga platser, bland annat från befintliga slagghögar hos LKAB.