Andelen utrikesfödda i Sverige har ökat markant, och trots historiska svårigheter har sysselsättningsgraden bland utrikesfödda nått rekordhöga nivåer sedan pandemin, vilket minskat "jobbgapet" till inrikesfödda från 17 till 11 procentenheter. Förbättringen förklaras delvis av minskad migration efter flyktingkrisen 2015 och att individer har befunnit sig längre i Sverige, men minst hälften av sysselsättningsökningen har andra, ännu oklarare, förklaringar som kan kopplas till ekonomisk återhämtning. Utrikesfödda från länder utanför Europa har fortfarande en betydligt lägre sysselsättningsgrad och är oftare beroende av icke-arbetsinkomster eller saknar helt inkomst jämfört med inrikesfödda och utrikesfödda från Europa. Artikeln belyser att även om många utrikesfödda fyller viktiga yrken, visar studier att asylinvandring innebär en kostnad för den offentliga sektorn på både kort och lång sikt på grund av lägre skatteintäkter, snarare än att vara samhällsekonomiskt lönsam.