Artikeln undersöker om hårdare straff minskar brottsligheten genom individuell avskräckning, allmän avskräckning och inkapacitering, men noterar även risken för att stärka kriminella identiteter. Det är svårt att utvärdera effekterna av straffskärpningar i Sverige på grund av korta tidsramar och komplexa faktorer som brottslingars bakgrund och förutsättningar. DN genomförde en studie av "ungdomsrabatten", där de analyserade cirka 270 000 brottmålsdomar från 2011-2014 för att jämföra återfallsfrekvensen för personer som begått brott strax före respektive efter sin 21-årsdag. Studien visade att personer som dömdes till hårdare straff (efter 21-årsdagen) hade en något lägre återfallsfrekvens (32,9% jämfört med 34,7% inom ett år), vilket tyder på att högre straff har viss effekt. Analysen indikerar en effekt av hårdare straff på återfallsfrekvensen, även när man försöker särskilja effekterna av individuell avskräckning från inkapacitering.