Frankrike har övergett planerna på fjärde generationens kärnkraft, inklusive det storskaliga projektet Astrid, och skjuter upp möjligheten till efter 2050. fjärde generationens kärnkraft syftade till att förlänga uranets räckvidd och drastiskt minska avfallets farlighetstid, men tekniken har historiskt mött stora problem med säkerhet, drift och ekonomi. Tekniken, ofta kallad bridreaktorer, använder plutonium som bränsle, vilket väcker farhågor kring kärnvapenspridning och kräver komplex upparbetning. Trots att konceptet utvecklas på platser som KTH och har hyllats av vissa svenska partier, finns det inga fungerande eller under byggnad reaktorer som fullt ut uppfyller fjärde generationens löften globalt. Existerande snabbreaktorer i Ryssland, Indien och Kina har haft begränsad framgång, ofta utan att använda plutoniumbränsle eller producera mer bränsle än de förbrukar.