Greklands skuldkris förvärrades efter att landet gick med i eurozonen, då investerare felaktigt antog att andra medlemsländer skulle rädda Grekland, vilket ledde till omfattande lån och en efterföljande finansiell panik runt 2010. Krisen har resulterat i en extremt hög skuldkvot (172-180% av BNP) och en djup ekonomisk depression, värre än USA:s stora depression, med arbetslöshet över 25% och ungdomsarbetslöshet över 50%. De drakoniska åtstramningsåtgärderna, påtvingade av eurozonen och IMF, har förvärrat Greklands ekonomi och orsakat utbredd mänsklig misär, vilket lett till politisk oro och en folkomröstning om eurozonens villkor. Krisen har drabbat alla inkomstgrupper och lett till att befolkningen, särskilt de mest produktiva, flyr landet, samtidigt som en bankrusning har tömt grekiska banker på insättningar. Medan krisen tidigare sågs som ett hot mot hela eurozonen, betraktas den nu primärt som ett grekiskt problem, vilket minskar Greklands förhandlingsstyrka och gör en "Grexit" mer sannolik.