Begreppet "Hegemoni" har under de senaste decennierna spridits från akademiska kretsar till att användas brett i svensk media och debatt, ofta med varierande och ibland luddig betydelse. Artikeln spårar begreppets historiska utveckling från dess ursprung i antikens Grekland (ledning/ledarskap mellan stater) via ryska revolutionärer (klassrelationer) till Antonio Gramscis teori om Kulturell Hegemoni (en styrande klass dominans genom kultur). Kulturell Hegemoni, som beskriver hur en styrande klass normerar sin livsåskådning, och Hegemonisk maskulinitet, som analyserar idealiserade manliga beteenden, är centrala tillämpningar av begreppet. Idag används Hegemoni i vitt skilda sammanhang, från kritik av Etablissemangsmedia till diskussioner om Manlighet i kris, vilket reflekterar ett samhälle med minskad tilltro till auktoriteter och fler röster. Trots den breda användningen finns det både positiva (t.ex. konsensus om Förintelsen) och negativa (t.ex. tron på evig utveckling) Hegemonier, men begreppets "slängiga" användning indikerar en mer differentierad maktstruktur.