Kuba upplever en svår ekonomisk och humanitär kris, den värsta sedan Sovjetunionens kollaps, med brist på mat, mediciner, elavbrott och en kollapsande sjukvård. En medicinsk arbetare vid namn Lucia beskriver situationen som en "ny speciell period" präglad av extrem inflation och utbredda protester, där Internet och mobiltelefoner nu sprider information snabbt. Regimen genomförde en "monetär rening" i januari för att avskaffa det dubbla valutasystemet (CUP och CUC), vilket tidigare skapat djup ojämlikhet och missgynnat statligt anställda. Artikeln spårar Kubas ekonomiska problem och ledarskapsförändringar från Fidel Castro till Raúl Castro och Miguel Díaz-Canel, och noterar att halvhjärtade reformer inte har löst de grundläggande problemen. Protester, som Maleconazo-upproret 1994 och de större protesterna i juli, visar på ett växande missnöje med regimen och dess ekonomiska politik.