Artikeln kontrasterar författarens tidigare erfarenhet av krävande arbetsmoral med Carl Albinssons kritik mot svenska förskolor. Carl Albinsson, en opinionsbildare från Timbro, kritiserar förskolans stängningar för personalmöten och planeringsdagar, och förespråkar en privatisering och kommersialisering av förskolan. Författaren motsätter sig Albinssons syn på förskolan som en kommersiell aktör och betonar vikten av samarbete och ömsesidigt förtroende snarare än ett kund-leverantörsförhållande. Författaren ifrågasätter Albinssons argument om att förskolan "främst finns till för de anställda" och pekar på att systemet med planeringsdagar är underbyggt, samt att det finns alternativ omsorg. Artikeln avslutas med att reflektera över hur Albinssons kritik skulle ha fått större tyngd om den framförts av någon med svårare ekonomiska förutsättningar att hantera förskolans stängningar.