Artikeln analyserar Johan Hiltons recension av Marta Stenevis bok ”Andas. Överlev.”, som skildrar hennes sista tid som språkrör och avhopp från Miljöpartiet och politiken. Boken avslöjar Stenevis kamp med ätstörningar och självmordstankar, utlösta av medierapportering om hennes påstådda ”toxiska ledarskap”. Hilton kritiserar Stenevis bristande självrannsakan gällande sin ledarstil men berömmer boken för dess ovanliga ärlighet i att visa den sårbara människan bakom politikern. Recensionen belyser Stenevis isolering och den dysfunktionella partikultur inom Miljöpartiet där hon mötte anonym kritik och brist på stöd, vilket ledde till hennes sammanbrott. Hilton drar slutsatsen att boken är en skrämmande skildring av en organisation som förväntade sig en maskin men fick en människa, och blev besviken.