Kinesiska matbud, som Li, arbetar extremt långa dagar (ofta 06:30-22:00) med få eller inga lediga dagar, under intensiv tidspress och låg ersättning (8-9 yuan per leverans, med avdrag för förseningar). Buden är dåligt försäkrade och förlitar sig på ett högt antal leveranser för sin inkomst, vilket leder till farlig körning och frekventa olyckor i trafiken. Trots att de hyllades som 'hjältar' under Pandemin, upplever många bud ångestsymtom och depression, drivet av algoritmstyrd arbetsledning som inte tar hänsyn till verkliga förhållanden som trafik eller matlagningstid. Flera uppmärksammade incidenter, som ett bud som tvingades knäböja och ett annat som kollapsade, har väckt stark kritik och debatt, vilket har fått Kinesiska kommunistpartiet att utfärda riktlinjer för förbättrade arbetsförhållanden, även om implementeringen verkar bristfällig. Matleveransbranschen i Kina är enorm, med företag som Meituan och Ele.me som sysselsätter miljontals bud och genererar stora intäkter, men denna framgång sker på bekostnad av budens välfärd.