North Dakota, trots att det är en politiskt konservativ "röd delstat", driver framgångsrikt Bank of North Dakota (BND), en statligt ägd bank som beskrivs som en "socialistisk kvarleva" och som grundades 1919 för att hjälpa delstatens bönder. BND är lönsam och bidrar med betydande intäkter till delstaten, samtidigt som den stöder lokala företag, studenter och samhällsbanker med förmånliga lån och har en konservativ affärsmodell som undviker riskfyllda finansiella instrument. Bankens framgång och dess lägre chefslöner utmanar Wall Streets argument om att enorma löner är nödvändiga för att attrahera talang, och den fungerar som ett bevis på att en annan bankmodell är möjlig. Wall Street ser BND som ett hot, dels på grund av dess framgång som ett alternativ till deras system, dels för att konceptet med offentliga banker sprider sig till andra delstater, vilket skulle kunna minska Wall Streets intäkter från statliga och lokala insättningar. Ett potentiellt hot mot BND är det pågående handelsavtalet Trans-Pacific Partnership (TPP), som kan innehålla klausuler som ogiltigförklarar statligt ägda finansiella företag som BND under förevändning av "orättvis konkurrens".