Artikeln diskuterar framväxten av begreppet "flanörcyklist" och dess potentiella negativa konsekvenser för cykelpolitiken. Författaren kritiserar Cykelfrämjandet för att lyfta fram "flanörcyklister" som en ny trend, vilket riskerar att återigen definiera cykling som ett rekreationsnöje snarare än ett seriöst transportmedel. Detta synsätt, menar författaren, kan användas för att motverka krav på bättre cykelinfrastruktur och tvinga cyklister att anpassa sig till gångtrafikanternas villkor. Författaren betonar att cykeln är ett effektivt transportmedel och att cykelpolitik bör fokusera på att skapa säkra och snabba vägar för pendlare, inte bara för nöjescyklister.