Sveriges integrationsinsatser, trots stora resurser som gratis svenskundervisning och instegsjobb, har inte varit tillräckligt effektiva för att förbättra invandrares inträde på arbetsmarknaden. Nationalekonomerna Joakim Ruist och Jan Ekberg uttrycker pessimism inför framtida integration på arbetsmarknaden, särskilt med tanke på de stora volymerna flyktingar som anländer. Historiskt sett har invandrare på 1950-70-talen haft högre sysselsättning än infödda, men idag är situationen omvänd, vilket Jan Ekberg kopplar till övergången till ett tjänstesamhälle och den misslyckade "hela Sverige-strategin" från mitten av 1980-talet. Småföretagsregioner som Gnosjöområdet har visat sig vara betydligt bättre på att integrera invandrare på arbetsmarknaden jämfört med större städer som Malmö, ofta tack vare informella kontakter och enklare jobb. Jan Ekberg uppskattar att den offentliga sektorn årligen omfördelar en betydande del av BNP (upp till 70 miljarder SEK) från infödda till invandrade, då invandrade gruppers användning av offentliga tjänster överstiger deras skatteinbetalningar.