Artikeln är en debatt mellan Bassem Nasr och tre debattörer (Anna Ardin, Ammar Makboul, Valley Ghanem) angående antisemitism inom Palestinarörelsen och behovet av självkritik. Debattörerna kritiserar Nasrs analys, menar att han missriktar kritiken och att den ökade antisemitismen främst drivs av högerextrema krafter, samt att anklagelser om antisemitism missbrukas för att tysta kritik mot Israel och inskränka muslimers rättigheter. De hänvisar till Brå och Riksåklagaren för att visa att många anmälningar saknar koppling till Palestinakonflikten och att inga åtal väckts efter demonstrationer. Bassem Nasr försvarar sin uppmaning till självkritik för att stärka rörelsens antirasistiska trovärdighet och framhåller vikten av att ta svensk-judars upplevda utsatthet på allvar, oavsett rättsliga utfall. Nasr kritiserar debattörernas ifrågasättande av hans förankring i rörelsen och efterlyser en öppen och saklig debatt för rörelsens utveckling.