Artikeln analyserar Sverigedemokraternas (SD) framgångar och menar att den beror på partiets förmåga att erbjuda en vision om en solidarisk nationell gemenskap, något som andra politiska rörelser har övergett. nationalismen, som SD representerar, beskrivs som en rörelse som, trots sin exkludering av icke-medlemmar, framför allt erbjuder en stark inkludering och en känsla av tillhörighet för dem som anses vara en del av "folket". Författaren drar paralleller mellan nationalismens förenande kraft och den historiska socialismen, som också mobiliserade starka känslor av gemenskap och kollektiv identitet bortom individuella skillnader. Slutligen argumenterar artikeln för att dessa ideologiers sprängkraft och förmåga att mobilisera människor grundar sig i grundläggande mänskliga behov av tillhörighet och en kollektiv identitet.