Den svenska Offentlighetsprincipen urholkas successivt till följd av EU-medlemskapet, med en ökning av Sekretessbestämmelser och inskränkningar i Meddelarfriheten. Nils Funcke belyser att 12 av 65 ändringar av öppenhetsregleringen har medfört tystnadsplikt för tjänstemän och upphävande av Anonymitetsskyddet, vilket försvagar säkerhetsventilen mot misshushållning och Korruption. EU-institutioner har fått Vetorätt över utlämnande av uppgifter, vilket strider mot den svenska huvudregeln att det är den förvarande myndigheten som självständigt ska pröva ett utlämnande. Exempel som EU-direktivet om beskattningssamarbete och förordningen om förbättrad flygsäkerhet visar hur svenska myndigheter nekar insyn med hänvisning till EU-rättsakter, även när det gäller svenska uppgifter. Artikeln ifrågasätter Sveriges ursprungliga "sturska hållning" att skydda Offentlighetsprincipen vid EU-inträdet 1995 och dess betydelse för Demokratin och EU:s legitimitet.