Den pytagoreiska satsen har hittats på forntida babyloniska lertavlor, vilket daterar den över 1 000 år före Pythagoras. En lertavla (IM 67118) från 1770 f.Kr. visar hur satsen användes för att beräkna diagonalen i en rektangel. Andra tavlor från 1800–1600 f.Kr. indikerar att babyloniska matematiker kände till satsen och irrationella tal, som d=kvadratroten ur 2 för en kvadrats diagonal. Tillskrivningen till Pythagoras beror på att hans skola, Semicircle of Pythagoras, populariserade den, och upptäckter av hans följare ofta tillskrevs honom av respekt och på grund av brist på skrivmaterial. Även om Pythagoras inte uppfann satsen, var hans skola avgörande för dess spridning och erkännande.