Stefan Jonsson recenserar Lion Feuchtwangers roman ”Oppermanns”, som skildrar Nazismens makttillträde i Tyskland 1932–1933 och dess förödande konsekvenser för sekulära judar som huvudpersonen Gustav Oppermann. Romanen belyser hur eftergiftspolitik och bagatellisering av faran bidrog till Nazismens framväxt, där Gustav Oppermanns oförmåga att förstå den rasistiska logiken leder till hans tragiska undergång. Feuchtwanger, som själv flydde nazisterna, skrev boken 1933 som en tidig och skarp varning för vad som pågick i Tyskland, långt innan den fulla omfattningen av Förintelsen och världskriget var känd. Recensionen drar paralleller till samtiden (2017) och varnar för normaliseringen av extremhögern och nazistiska rörelser i Sverige, samt vikten av att inte upprepa historiens misstag med eftergiftspolitik.