Artikeln argumenterar för att samhällstjänster som skola, polis och Kollektivtrafik inte nödvändigtvis behöver vara direkt vinstdrivande, utan kan vara samhällsekonomiskt lönsamma genom att förhindra större kostnader och skapa samhällsnytta. Författaren kritiserar "tokliberaler" (nyliberaler) för deras snäva fokus på direkt vinst och bristande förståelse för de bredare samhällskostnaderna som uppstår vid nedläggning eller försämring av sådana tjänster. Exempel ges på hur nedlagda tågsträckor eller försämrad tågtrafik (t.ex. Göteborg-Malmö) leder till ökade kostnader för dagis, bilkörning, Miljöbelastning, förlorad arbetstid och minskad rörlighet på arbetsmarknaden. Artikeln föreslår sarkastiskt att Sveriges riksdag borde utsättas för Marknadsmässig konkurrens för att belysa absurditeten i det nyliberala tankesättet. Kommentarerna förstärker kritiken mot Nyliberalismen och diskuterar statliga företags förmåga att uppnå sina mål.