Författaren tillbringar sin sista natt i Tullinge och förbereder sig för att flytta tillbaka till Kristineberg. En stark längtan uttrycks efter att återuppta vardagsrutiner i Kristineberg, som att cykla till jobbet och bada i Mälaren. Trots längtan efter Kristineberg kommer författaren att sakna sin bror, svägerska och deras barn i Tullinge. Artikeln beskriver specifika önskemål för livet i Kristineberg, inklusive morgoncykelturer, kvällsdopp och fredagsdopp vid klipporna. Framtiden i Kristineberg ses som en återgång till gamla vanor, med möjlighet till framtida utflykter till Tullinge.