Sverige är det sjätte mest urbaniserade landet i EU och åttonde mest i Europa, med 80.7% av befolkningen boende i städer eller förortsområden, vilket motsäger den vanliga bilden av ett landsbygdspräglat Sverige. Sveriges demografiska profil, särskilt urbaniseringsgraden, liknar mer länder som Nederländerna, Belgien och Storbritannien än sina nordiska grannar som Norge, DanMark och Finland, vilket gör jämförelser med dessa ofta missvisande. Den höga urbaniseringen har betydande konsekvenser för politik, samhällsplanering, folkhälsa (t.ex. pandemispridning) och den nationella självbilden, där den "naturälskande svensken" beskrivs som en myt. Artikeln förklarar Eurostats definition av urbanisering, som klassificerar kommuner baserat på befolkningstäthet och storleken på sammanhängande bebyggelsekluster, vilket påverkar hur områden kan klassas som landsbygd trots centralorter.