Svenskarnas hygienvanor har genomgått en dramatisk förändring under 100 år, från årliga bad till daglig dusch, drivet av medicinsk upplysning och social ingenjörskonst. Under tidigt 1900-tal byggdes tusentals badstugor i Sverige och hygienundervisning infördes i skolan, vilket gjorde personlig hygien till en samhällsfråga. Karolina Wiell, som doktorerat i ämnet, belyser hur upptäckten av bakterier och insikten om smittspridning bidrog till att öka badandet, samt hur offentliga badstugor tidigare förbjöds på grund av moraliska associationer. Med utbyggnaden av vattenledningar och privata badrum i hemmen återgick hygienen till att bli en privat fråga, och badstugorna förföll. Experter ifrågasätter dagens dagliga duschvanor och menar att pendeln kan svänga tillbaka mot ett medicinskt mer optimalt normalläge.