Artikeln kritiserar det omfattande inflytandet från tankesmedjan Timbro på den nuvarande svenska regeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson som själv har en bakgrund på Timbro. Den belyser en "svängdörrs"-problematik där ett stort antal ministrar och politiska tjänstemän har kopplingar till Timbro eller rör sig mellan Timbro och Regeringskansliet. Flera konkreta exempel ges, inklusive Benjamin Dousas utnämning till minister, PM Nilssons och Alexandra Ivanov Hokmarks övergång till Timbros ledning från statsministerns stab, samt många andra tjänstemän med Timbro-bakgrund i olika departement. Timbros inflytande sträcker sig även till policyutformning, med hänvisningar till rapporter som "Kommandohöjderna" och etableringen av Timbro Miljöinstitut, som syftar till att påverka miljöpolitiken. Kritiken mot denna "gränslöshet" och det ökade utbytet mellan tankesmedjor/lobbyister och regeringen framhålls, där vissa jämför det med LO:s historiska inflytande över Socialdemokraterna.