Artikeln analyserar de eskalerande spänningarna mellan Ryssland, Ukraina, USA och NATO, och belyser risken för krig trots att det kan vara ett spel för att skaffa sig fördelar. Den utforskar det komplexa dilemmat för anarkister att motsätta sig rysk aggression utan att stödja statliga aktörer som USA eller ukrainska kapitalister/fascister, med referenser till historiska händelser i Ukraina (Maidan 2014). Texten diskuterar svagheten hos anti-auktoritära rörelser i regionen och hur statliga aktörer mobiliserar anti-fascistiska och anti-imperialistiska diskurser. Den presenterar olika anarkistiska perspektiv på engagemang, inklusive Antti Rautiainens argument för att stödja den ukrainska militären vid en rysk invasion, och jämför detta med tidigare anarkistiska motgångar. Artikeln betonar utmaningen för anarkister att förbli relevanta och effektiva utan att kompromissa med sina principer eller fatta kostsamma beslut i eskalerande konflikter.