Verktyget dd används ofta felaktigt för enkla diskoperationer, där andra shell-verktyg som cat eller cp är mer effektiva och lämpliga. Många missuppfattar dd som ett specifikt 'diskverktyg' med unika 'lågnivå I/O'-förmågor, trots att det bara läser och skriver filer som andra shell-verktyg. dd:s standardblockstorlek på 512 byte kan göra det ineffektivt på moderna system, till skillnad från verktyg som cat som dynamiskt anpassar sin buffertstorlek för bättre prestanda. Trots missbruket är dd ett kraftfullt och unikt Unix-verktyg, särskilt värdefullt för dess exakta kontroll över systemanrop som open, read, write och seek. Dess verkliga styrka ligger i att utföra specifika, lågnivåoperationer och konverteringar, snarare än att bara kopiera filer generiskt.