Artikeln är del två i en serie om att använda PHPloc för att uppskatta kodkvalitet, med fokus på beroenden och strukturella mått. Den diskuterar vikten av strukturella mått som antal namnutrymmen, gränssnitt, traits och klasser, och hur deras proportioner kan indikera god eller dålig koddesign. Författaren ger rekommendationer för ideala förhållanden, till exempel ett lågt antal traits, ett högre antal gränssnitt jämfört med klasser (ca 1:5), och att undvika felaktig användning av arv för kodåteranvändning. Artikeln belyser även brister i nuvarande PHPloc-statistik, som avsaknaden av data om "final"-nyckelordet och djupet i klasshierarkier, samt föreslår förbättringar. Slutligen föreslår författaren att PHPloc kan användas för att övervaka kvalitetsförbättringar över tid och uppmanar läsare att dela sina erfarenheter.