Den autonoma rörelsen i Sverige, särskilt i Stockholm, har imploderat och är i praktiken icke-existerande. Författaren, från Gigwatch, beskriver svårigheter att mobilisera den autonoma rörelsen kring specifika frågor som gigekonomin (t.ex. Nopestr-kampanjen) på grund av resursbrist och bristande intresse. En orsak till svårigheterna var att arbetsfrågor ofta lämnades till fackföreningar, och det fanns en osäkerhet kring hur man skulle närma sig dem utomfackligt. Artikeln konstaterar att valet att lämna den autonoma rörelsen redan är gjort, och framtiden ligger i att hitta nya sammanhang och allierade snarare än att klamra sig fast vid en rörelse som inte längre finns.