Artikeln introducerar genredigering som en revolutionerande ny teknik som möjliggör exakt och effektiv modifiering av genetisk kod i nästan alla celltyper, till skillnad från äldre, mindre precisa metoder för genmodifiering. Denna nya teknik bygger på "molekylära saxar" som styrs av RNA för att göra specifika snitt i DNA, inspirerat av bakteriers naturliga försvar mot virus, och dess potential upptäcktes 2012 av Jennifer Doudna och Emmanuelle Charpentier. Genredigering har breda tillämpningar, inklusive att skapa bättre djurmodeller för mänskliga sjukdomar (t.ex. hjärnstörningar som autism), potentiella kliniska behandlingar (t.ex. mot HIV och AIDS), samt utveckling av resistenta grödor och boskap (t.ex. grisar mot afrikansk svinpest). Tekniken representerar ett stort framsteg inom genetisk ingenjörskonst, jämförbart med övergången från tryckpress till ordbehandlare, och erbjuder en "textredigerare" för den genetiska koden.