Sedan 1959 har ett experiment i Ryssland avlat silverrävar för att vara antingen tama eller aggressiva, vilket har gett insikter om socialt beteende och domesticering. Experimentet, initierat av Dmitri Belyaev, visade att selektiv avel för tamhet inte bara resulterade i vänliga rävar utan också i fysiska egenskaper som förknippas med domesticering, såsom vita fläckar och slappa öron. Genom att sekvensera rävarnas genom har forskare identifierat genetiska skillnader, inklusive en gen kallad SORCS1, som kopplas till socialt beteende och tidigare var känd för att vara associerad med autism och Alzheimers sjukdom hos människor. Studien, ledd av Anna Kukekova, har relevans för att förstå socialt beteende hos djur och människor, och hur genetiska förändringar ligger till grund för övergången från vild till tam. Forskningen belyser också kopplingar till stressrespons och genetiska tillstånd som Williams-Beuren syndrom, vilket indikerar komplexiteten i domesticeringsprocessen.