Artikeln belyser en förändring i företagsägande mot algoritmiskt kontrollerade indexfonder, vilket skapar en "huvudlös" ägarstruktur där traditionella ägarintressen minskar. Denna trend, särskilt stark i Sverige, Europa och USA, innebär att en betydande del av aktiekapitalet förvaltas av fonder som inte utövar traditionell ägarmakt eller engagemang i företagsstyrelser. Indexfondernas framväxt förklaras av deras låga avgifter och starka finansiella resultat, som ofta överträffar aktivt förvaltade fonder. Författaren menar att detta skapar ett vakuum i företagsstyrningen, då allt svagare och ointresserade ägare leder till oreglerad makt för företagsledningen. Artikeln föreslår att anställda bör fylla detta styrningsvakuum och förespråkar anställdsförvaltade eller ägda företag som en väg till ekonomisk demokrati, med hänvisning till deras finansiella framgång och positiva inverkan på personalens välbefinnande.