Artikeln argumenterar att problemet med balans mellan arbete och fritid inte bara handlar om brist på fritid, utan snarare brist på koordinerad fritid med vänner och familj. Forskning visar att välbefinnandet toppar på helgerna för både anställda och arbetslösa, vilket tyder på att helgens värde sträcker sig bortom att bara vara en paus från arbete. Fritid beskrivs som en "nätverksvara" vars värde ökar när den delas brett, vilket förklarar helgens betydelse för social interaktion. Individuell flexibilitet i arbetsscheman kan oavsiktligt minska den koordinerade sociala tiden och därmed förvärra social isolering. En lösning kan vara ökad standardisering av arbets- och fritidsscheman för att främja mer gemensam social tid.