Artikeln reflekterar över terrordåden i Norge den 22 juli 2011, utförda av Anders Behring Breivik, som krävde 77 liv på Utøya och i Oslo. Den analyserar Ali Esbatis bok om händelserna och hur det politiska samtalet har förändrats, särskilt hur högerextrem terror ofta beskrivs annorlunda än islamistisk terror. Texten kritiserar hur "invandringskritiska" partier har normaliserats i skandinavisk politik och hur Breiviks dåd ibland används för att tysta kritik mot rasism och högerextremism. Författaren uttrycker oro över den eskalerande politiska debatten i Sverige och ifrågasätter vad som krävs för att vända den negativa utvecklingen om inte Utøya-attacken räckte.