Artikeln analyserar Umberto Ecos essä "Ur-Fascism" från 1995, där han identifierar 14 gemensamma drag hos "evig fascism" för att förstå dess mångfacetterade natur. Eco menar att Fascismen, till skillnad från Nazismen, är en "suddig totalitarism" som kan anta många former, och att endast ett av dessa drag behöver finnas för att fascism ska kunna uppstå. Bland de 14 dragen finns kulten av tradition, förkastande av Modernism, rädsla för olikheter, konspirationstänkande, förakt för de svaga, Machismo och användning av ett förenklat "nyspråk". Artikeln belyser Ecos syn på att termen "Fascism" har urvattnats sedan andra världskriget, men betonar dess historiska betydelse som en moralisk plikt att bekämpa. Eco reflekterar även över den italienska motståndsrörelsens oväntade koalitioner, där olika politiska grupper enades mot Fascismen trots inbördes motsättningar.