Artikeln ifrågasätter den gängse uppfattningen att svenska hushålls skulder är för höga, trots att skuldkvoten har nästan fördubblats sedan år 2000. Författaren menar att räntekvoten, som är historiskt låg på grund av fallande räntor, är ett mer relevant mått än skuldkvoten och indikerar att skuldsättningen inte utgör ett problem. Hushållens totala tillgångar, särskilt bostads- och finansiella tillgångar, är betydligt större än skulderna, och belåningsgraden har minskat över tid. Boendeutgifterna för bostadsrätter och villor i Storstockholm är fortsatt lägre än för hyresrätter, vilket inte tyder på att skulderna är för höga i förhållande till disponibel inkomst. Artikeln motsäger finansmarknadsministerns oro för finansiell stabilitet och hänvisar till Finansinspektionens egen bedömning att riskerna kopplade till hushållens skulder är relativt små.